På nattens varv

såg jag hur man byggde
ett skepp av de dödas naglar.
Man drevade springorna
med granrötter och ull
doppade i tjära.

Sovande varelser bar ombord
halsband av klor och näbbar
från djur och fåglar
vi aldrig kommer att se
levande igen.
De stuvade in stora
säckar med hår och hudar.

I gryningen skickade
de ut skeppet till havs,
utan kapten, utan sjömän innan de
försvann i ljuset på stranden.

Detta skepp kommer aldrig att
lämna vår horsisont utan segla
precis på gränsen till det synliga.

Det har sagts att många
människor och gudar måste dö
när det lägger till
vid vår kust.

In Night's Shipyard

I saw how they built a ship
from the fingernails of the dead.
They filled the cracks
with fir roots and wool
dipped in tar.

Sleeping beings carried aboard
necklaces made from the claws
and beaks of animals and birds
we will never see
alive again.
They loaded large sacks
of hair and hides.

At dawn they sent the ship
to sea without captain or sailors
before they disappeared
in the light on the beach.

This ship will never leave
our horizon but keep on sailing
on the edge of the visible.  

It has been said that many
people and gods must die
when it comes ashore
on our coast.